174. Ålderstecken - I Önnemo

174/3 65.  Ålderstecken(359)

Två gamla böcker som jag hittade i gömmorna. Riktigt roligt att bläddra i böckerna.

"I Önnemo" och "Husmoderns Köksalmanack 1950"

"I Önnemo"
1912 fick svenska skolbarn en ny läsebok. Anna Maria Roos (1862 –
1938) hade skrivit böckerna "Sörgården" och "I Önnemo" som kom att
ingå i serien Läseböcker för Sveriges barndomsskolor. Böckerna blev
mycket omtyckta och uttrycket "Sörgårdsidyll" används fortfarande
idag om det som är extra behagligt.
Böckerna handlade om två syskon som bodde på landet.
En del av illustrationerna var färglagda och i böckerna fanns även alfabetet med.
Anna Maria Roos var dotter till Kungl. Postverkets generaldirektör
Wilhelm Roos och därför ställdes Sveriges första postsparbanksbok
ut på just Anna Maria.
Anna Maria Roos utbildade sig till lärarinna. Hon blev även
ordförande i Nya Idun i Stockholm under åren 1898-1905.
Roos har även skrivit barnvisor som Blåsippan ute i backarna står
och Tre små gummor samt flera sagospel.

Bonusbild

För alla vackra illustrationer i boken står Saga Walli för.

Saga Walli, född 29 juni 1891 i Prag i nuvarande Tjeckien, död 7 november 1975 i Göteborg, var en svensk konstnär.

Walli har målat altartavlor i ett flertal svenska kyrkor. Hon har vidare målat landskap och porträtt, illustrerat barnböcker samt gjort vykort. Hon var även verksam som pedagog.

-Wikipedia-

Bonusbild

Utdrag ur den gamla boken:

Mota Olle i grind
Det var en gång för länge sedan en tjur, som hette Olle.
Han hörde till Backgården och gick och betade i dess hage.
En grind ledde ifrån hagen till trädgården.
Nu hände det ibland, att den grinden blev lämnad öppen av barnen.
Om då Olle var i närheten, gav han sig in i trädgården.
Där fanns så mycket skönt, saftigt bete.
Det var rätt mycket besvär med att mota ut Olle, sen han väl kommit in.

En dag stod mor i Backgården och knådade deg ute i köket ; då fick hon se Olle stå utanför den öppna grinden.
Hon ropade genom förnstret till barnen, som voro ute i trädgården:
"Skynda er, mota bort Olle !"
Men barnen förstodo inte att mota Olle i själva grinden.
Sedan han väl kommit in, försökte de driva ut honom.
Men innan han kom ut igen, hade han gjort rätt mycket skada.
Två små fruktträd hade han trampat ned och flera bärbuskar.
"Den skadan kunde vi sluppit, om ni motat honom genast", sade mor.
"Sedan han väl kommit in, ja" genmälde mor. "Men det ska ni lära er till en annan gång, att det är bäst att mota Olle i grind".

- Anna M Roos -
Bonniers Boktryckeri 1937