41/365. I ensamt majestÀt (151)
Ett ögonblicks möte att vara tacksam för, sen Àr ögonblicket borta men via kameran gÄr sÄna hÀr underbara möten att föreviga.....att visa respekt för djuren och inte gÄ för nÀra och störa dem, hit men inte lÀngre......
Visst Àr han stilig....... ?
Hjortdjuren kÀnnetecknas av att hanarna bÀr
horn.
Renen Àr den enda art dÀr Àven honorna bÀr horn, dock mindre Àn hanens. Den enda arten i familjen som helt saknar horn Àr
vattenrÄdjuret. Hornen anvÀnds av hannarna för att imponera pÄ motstÄndare och under strider för rÀtten att para sig. Alla hornbÀrande djur kan ocksÄ anvÀnda hornen för att försvara sig mot rovdjur. Hornen sitter pÄ ett tappliknande benutskott, rosenstocken, pÄ
pannbenet och bestÄr av
benvÀvnad. Hornens form Àr avhÀngiga av arten och djurets Älder. Det förekommer enkla stÄngar och komplexa former med förgreningar och skovlar.
Första Äret Àr hornet ogrenat. Andra Äret tillkommer vanligen en tagg som kallas för ögontagg. NÀr hornet fÄr fler grenar kallas den andra i ordningen, frÄn rosenstocken rÀknat, för istagg och den tredje mellantagg. Antalet grenar ökar under djurets levnad men inte nödvÀndigtvis med en om Äret.
[1]NÀr hornen vÀxer fÄr de alla nÀringsÀmnen via ett hÄrigt hudskikt, basthuden, pÄ utsidan. NÀr hornen har fÄtt sin slutgiltiga storlek skrapas huden bort och djuret har inte lÀngre nÄgon kÀnsel i hornen. Efter parningstiden fÀlls
[förtydliga] hornen innan de blir nybildade en tid senare. Hos arter med fastlagda parningstider Àr Àven tidpunkten för hornens bortkastning
[förtydliga] bestÀmd (hos
rÄdjuret och hos
ren av hankön pÄ senhösten, hos ren av honkön och andra europeiska arter under senvintern eller vÄren). Hos arter i tropiska omrÄden finns ingen sÀrskild tidpunkt.
TĂ€nder[
redigera |
redigera wikitext]
Alla hjortdjur saknar
framtÀnder i överkÀken. I underkÀken finns tre framtÀnder i varje kÀkhalva. Den övre hörntanden Àr hos arter som saknar horn eller har smÄ horn (
vattenrÄdjur,
muntjak) förstorade och synliga utanför munnen. Hos de andra arterna Àr denna hörntand förminskad eller obefintlig. De undre hörntÀnderna liknar framtÀnder. I varje kÀkhalva finns tre
premolarer och tre
molarer. PÄ sÄ sÀtt Àr
tandformeln 0/3 0-1/3 3/3 3/3, sammanrÀknad alltsÄ 32 till 34 tÀnder.
KroppsbehÄring[
redigera |
redigera wikitext]
I kyliga klimat skiftar hjortdjurens kroppsbehĂ„ring (fĂ€ll) efter Ă„rstiden. VinterfĂ€llen Ă€r generellt mörkare Ă€n sommarfĂ€llen. VinterfĂ€llens hĂ„rstrĂ„n Ă€r ihĂ„liga och kraftigare Ă€n sommarfĂ€llens, men de Ă€r samtidigt skörare. ĂvergĂ„ngen frĂ„n sommarfĂ€ll till vinterfĂ€ll sker i Norden gradvis under september/oktober. I maj/juni fĂ€lls vinterfĂ€llen. Detta sker vanligen flĂ€ckvis och hjortdjuren kan under denna period ge ett luggslitet intryck.
Utbredning och habitat[
redigera |
redigera wikitext]
Familjen förekommer i
Eurasien samt i
Nord- och
Sydamerika. I
Afrika finns hjortdjur bara norr om
Sahara. Dessutom Àr hjortdjur inplanterade i
Australien,
Nya Zeeland[2],
Nya Guinea och nÄgra öar i
Karibien. I Sverige förekommer arterna
dovhjort,
kronhjort,
ren,
rÄdjur och
Ă€lg.
Vitsvanshjorten som hÀrstammar frÄn Nordamerika blev
1934 införd i
Finland och förekommer nu Àven i Sveriges nordöstra delar. I
Danmark finns förvildade
sikahjortar.
Hjortdjur lever i flera olika regioner och
biotoper. De förekommer i
öken,
stÀpper,
trÀskmarker,
skogar och i den arktiska
tundran.
Hjortdjur i kulturen[
redigera |
redigera wikitext]
I mytologin och kulturen förekommer ofta hjortdjur. MÄnga teckningar i grottor frÄn
Àldre stenÄldern (
paleolitikum) visar bÄde personer och djur med horn. I
keltisk mytologi Àr
Cernunnos en figur som tolkas som "hjortgud", en gestalt som förekommer Àven i andra religioner. I den grekiska
antiken var alla hjortdjur som tillhörde jaktgudinnan
Artemis helgade. NĂ€r
Agamemnon dödade en av Artemis hjortar blev det vindstilla och den grekiska flottan som skulle avsegla till
Troja fick vÀnta i hamn tills det att Agamemnon offrat sin dotter
Ifigenia till jaktgudinnan. Ett annat helgat hjortdjur var den
kerynitiska hinden med gyllene horn som levde i
Arkadien.
Herakles tredje uppgift var att fĂ„nga djuret levande. Ăven i
nordisk mytologi förekommer hjortdjur, till exempel betar fyra hjortdjur pÄ knoppar och blad frÄn vÀrldstrÀdet
Yggdrasil.
I bibliska sammanhang förekommer hjortdjur i
psaltaren 42:2 – "som hjorten trĂ€ngtar efter fĂ€rskt vatten, sĂ„ trĂ€ngtar min sjĂ€l efter dig, min Gud". I olika berĂ€ttelser om helgon existerar hjortar med
krucifix bland hornen, till exempel i texter om
Eustachius (en av
de fjorton nödhjÀlparna) och om
Sankt Hubertus.
Utanför Europa upptrÀder hjortar bland annat i
Shinto, dÀr de Àr gudomliga budbÀrare. DÀrför hölls hjortar vid Shintotemplen Kasuga-Taisha. I
indianernas mytologi förekommer huvudsakligen vapiti som symbol för saktmod och tacksamhet.