tisdag 28 februari 2017

mÄndag 27 februari 2017

59/365. Det var en gÄng...... Fotoutmaningen







59/365. Det var en gĂ„ng......  (49)





och sÄ hÀr stÄr det om smedjan och dess historia.......



söndag 26 februari 2017

lördag 25 februari 2017

BOKTIPS, "Livsviktigt ! Mina bÀsta rÄd för ett lÄngt friskt liv"






'Forskning har visat att vi kraftigt underskattat livsstilens betydelse. Vi skulle kunna vara Ànnu friskare, mÄ Ànnu bÀttre och leva Ànnu lÀngre.'

I boken Livsviktigt! har livsstilsprofessorn Mai-Lis HellĂ©nius samlat sina bĂ€sta rĂ„d för ett lĂ„ngt och friskt liv. För, som alla har börjat förstĂ„, spelar vĂ„r livsstil vĂ„rt sĂ€tt att leva, vĂ„rt val av kost, vĂ„ra intressen m.m. en stor roll för vĂ„r hĂ€lsa och Ă„lder. Mycket större Ă€n vi anade för nĂ„gra Ă„r sedan. 

Kunskapen om livsstilens betydelse har ökat dramatiskt det senaste decenniet. Problemet i dag Ă€r inte att vi Ă€r okunniga om vĂ„r livsstils betydelse utan snarare att det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att sĂ„lla bland alla rĂ„d. Det Ă€r svĂ„rt att veta vad som egentligen Ă€r det bĂ€sta för oss nĂ€r vi möts av den enorma mĂ€ngden kostrĂ„d som dessutom kan vara direkt motsĂ€gelsefulla. Budskap sprids med hög fart pĂ„ sociala medier och att skilja mellan fakta och tyckande Ă€r inte alltid lĂ€tt för en lekman. 

Livsviktigt! vilar pĂ„ vetenskaplig grund. Mai-Lis HellĂ©nius gĂ„r igenom vad den samlade och aktuella forskningen sĂ€ger om bl.a. rörelsens, matens och stressens betydelse för vĂ„r hĂ€lsa. 

Budskapet Ă€r att en Ă€ndring av livsstilen mĂ„ste vara rolig och att det aldrig Ă€r för sent att Ă€ndra pĂ„ sig. En liten förĂ€ndring kan ge stor effekt pĂ„ vĂ€lmĂ„ende och hĂ€lsa. 

Mai-Lis Hellénius Àr professor i allmÀnmedicin, med inriktning pÄ kardiovaskulÀr prevention och fokus pÄ livsstil. Hon Àr Àven överlÀkare pÄ Livsstilsmottagningen vid HjÀrtkliniken pÄ Karolinska Universitetssjukhuset. PopulÀrt gÄr hon under epitetet livsstilsprofessor.

-Text hĂ€mtad frĂ„n ADLIBRIS , dĂ€r du ocksĂ„ kan köpa den till ett bra pris


TREVLIG HELG !



"Livsviktigt ! Mina bÀsta rÄd för ett lÄngt friskt liv."
Skriven av Mai-Lis Hellénius

57/365. Doftar, Fotoutmaningen






57/365. Doftar (55)


Viktigt att vovarna fĂ„r lĂ€sa av dofter nĂ€r de Ă€r ute med oss pĂ„ promenaderna. 
HÀr har voven sstannat upp och doftar pÄ nÄgon intressant flÀck.

Man sa förut i hundsammanhang att de lĂ€ste sin tidning nĂ€r voven kom ut pĂ„ sin proemenad och ville lĂ€sa av allt som doftade/luktade, men numer sĂ€gs det istĂ€llet att Ă€ven de kollar av sin Facebook :-) 
Det gĂ€ller ju att hĂ€nga med i moderniteterna Ă€ven för dem, eller hur......      :-) 

En rĂ€tt fantasilös bild pĂ„ temat enligt mig, men ibland kör man fast. 
Det gĂ„r upp och ner med fantasin  :-)

























fredag 24 februari 2017

MATTIPS, Halloumi- och morotsburgare med salsa.


Nu dags för lite mat igen och idag gör jag en repris som jag haft hÀr pÄ bloggen under förra Äret.
Jag gillar den hĂ€r matrĂ€tten som smakar gott och att den Ă€r lite hĂ€lsosam. 

Hoppas ni fÄr en fin fredag !





Halloumi- och morotsburkgare med salsa.

Ingredienser:

Burgare:
1-2 morötter
100 g halloumi
0,25 röd chili
0,5 förp grÀslök
1 vitlöksklyfta
1,5 msk potatismjöl
1 Àgg
salt & peppar
1 tsk rapsolja

Paprika- och löksalsa:
0,25 rödlök
0,5 röd paprika
0,25 dl chilisÄs
salt & peppar

Gott att ha till:
0,5 surdegsbaguette
0,25 romansallad
0,5 avokado


Gör sĂ„ hĂ€r: 
1. Skala och riv morötter i en skÄl
Riv halloumi grovt och blanda ner.
Finhacka chilin och grÀslök och blanda ner.
Pressa i vitlök och blanda ner potatismjöl och Àgg.
Smaka av med salt och peppar.
Forma till burgare och stek i olja.

2. Hacka lök och paprika och mixa grovt med stavmixer tillsammans med chilisÄs.
Smaka av med salt och peppar.

3. Dela baguetten pÄ hÀlften och dela varje halva i tvÄ skivor.
Rosta i stekpanna eller i brödrost.
LÀgg pÄ burgarna tillsammans med sallad, avokado och en klick salsa.

Egentligen ska det inte vara ris till detta recept men jag följer inte det slaviskt eftersom jag inte rÀknar points som viktvÀktarna gör. SÄ jag hade lite svart ris till burgarna ocksÄ.


56/365. Figur, Fotoutmaningen






56/365. Figur (81)

Under den soliga vinterdag vi hade för nÄgra dagar sedan, dÄ mÄnga var ute och sportade pÄ den upplogade sjöisen kom den hÀr skridskoÄkaren.
Han gled sÄ fint och lugnt pÄ isen och jag tror han njöt.


torsdag 23 februari 2017

55/365. Byggstenar, Fotoutmaningen





55/365. Byggstenar (37)





Bonusbild
SÄ hÀr ser huset ut i sin helhet. Ett gammalt hus i en bruksort som har en kanal som rinner precis bakom.
Vet inte tyvĂ€rr dess historia men det fyllde sin funktion under brukstidens era intill kanalens vatten. 

onsdag 22 februari 2017

tisdag 21 februari 2017

53/365. Katt & rÄtta, Fotoutmaningen





53/365. Katt och rÄtta (180)


HĂ€r hanns inte med att tĂ€nka pĂ„ nĂ„gon kvalitet pĂ„ bilden utan bara snabbt som blixten sĂ€tta upp kameran framför ansiktet och bara klicka av och hoppas pĂ„ att blev nĂ„got över huvud taget. 

Kissen blev lika förvÄnad som vad jag blev nÀr vi stötte pÄ varandra :-)
och att han hade en rÄtta i mun var ju verkligen bonus för mig och temat :-)

Jag fick beskÀra bilden rÀtt mycket sÄ kvalitet pga av det ocksÄ blev sÀmre.
Men japp...jag fixade iaf temat :-)
Trodde aldrig jag skulle kunna greja det hĂ€r temat över huvud taget :-) och sĂ„ stĂ„r bara temat helt plötsligt framför mig,  katten med rĂ„ttan dĂ€r ! :-)  Kul med en fotoutmaning :-)









mÄndag 20 februari 2017

BOKTIPS

Mandelmanns köksbok: sjÀlvhusÄllande recept frÄn Djupadal.

De flesta kÀnner nog till TV-programmet hemma hos Mandelmanns och dess liv pÄ gÄrden.

Hos Mandelmanns pĂ„ Djupadal tas allt frĂ„n Ă„krar och i grönsaksland, i ladugĂ„rdar och hönshus, vĂ€xthus och bikupor till vara och förĂ€dlas. SpannmĂ„l, grönsaker, bĂ€r, frukt, kött, mjölk och honung blir bröd, pasta, must, inlĂ€ggningar, smör, ost, yoghurt, grytor, korv, omelett, godis – och mycket mer. Recepten Ă€r prövade och omprövade, anvĂ€nda och Ă€lskade i ett sjĂ€lvhushĂ„ll dĂ€r Ă„rstiderna styr vilken mat som stĂ„r pĂ„ bordet och vad som lagras i skafferi och jordkĂ€llare. VĂ€lkommen att smaka, bĂ„de i boken och i verkligheten!

Det Ă€r nu över tjugo Ă„r sedan de flyttade till den fyrlĂ€ngade gĂ„rden Djupadal – som lĂ€nge fört en slumrande tillvaro – och vĂ€ckte den till nytt liv med barn, vĂ€xthus, kronĂ€rtskockor, solrosor, dammar, aprikostrĂ€d, grisar, lamm, bordercollies och mjölkkor. MĂ€rkligt var det att upptĂ€cka att det mesta som vi odlade smakade sĂ„ gott, sĂ€ger de. Hur kunde det komma sig? Var det de kalkrika lĂ€tta jordarna? Eller alla mineralerna i det friska kĂ€llvattnet som porlade fram ur sanden? De mĂ„nga soltimmarna och de lĂ„nga varma höstarna hĂ€r nĂ€ra havet? Eller bara ekologisk sjĂ€lvhushĂ„llarmagi? Eller rentav allt pĂ„ en gĂ„ng?

En intressant bok att lÀsa sig igenom som skapar förstÄelse, inspiration och idéer. Man önskar att det skulle finnas mycket av det hÀr tÀnket.














52/365. Mellan trÀden, Fotoutmaningen





52/365. Mellan trÀden (213)

En vÀl upptrampad stig av alla hjortarna.

söndag 19 februari 2017

Leva mer blÄtt



Det finns forskning i var man lever lĂ€ngst pĂ„ jordklotet och hur bĂ€r man sig Ă„t för att fĂ„ ett lĂ„ngt liv. Det finns nĂ„gra blĂ„ zoner runt om i vĂ€rden. 
Titta gĂ€rna in hos FORSKNING OCH FRAMSTEG

Bok finns att köpa bl a hos bl a ADLIBRIS. "Den blĂ„ maten : recept för ett lĂ„ngt och lyckligt liv"


1. Ät inte för mycket. VĂ€lj bra rĂ„varor med mycket nĂ€ring

2. VĂ€lj mest frĂ„n vĂ€xtriket. LĂ„t grönsaker – gĂ€rna gröna bladgrönsaker – ta upp större delen av tallriken. Ät kött ibland, i mindre mĂ€ngd.

3. Ät mĂ„nga sorters örter. MĂ€nniskorna i de blĂ„ zonerna kan Ă€ta 20 olika vegetabilier om dagen.

4. Dra ner pÄ vete och socker. Mat med högt GI saknas helt eller spelar en undanskymd roll.

5. Odla. Att odla egna grönsaker, te- och krydd­vĂ€xter har mĂ„nga fördelar. Samtidigt som man fĂ„r tillgĂ„ng till frĂ€scha rĂ„varor, fĂ„r kroppen motion och sjĂ€len en kĂ€nsla av mening.

6. VÀlj fÀrskt och nÀrproducerat.

7. Dra ner pĂ„ komjölken. GĂ€rna yoghurt, smör och ost – men dra ner pĂ„ mjölken.

8. Ät fisk eller ost. Protein och viktiga fett-syror kommer frĂ„n fisk, yoghurt eller ostar.

9. Ge magen nattvila. Lunchen Àr dagens huvudmÄl. Med en lÀtt middag och en ofta flytande frukost fÄr magen vila lÀnge.

10. Ät tillsammans med andra – om du kan.

KÀllor: "Den blÄ maten" och bluezones.com


Att Àta bra det vet vÀl de flesta nu för tiden att man bör. Det finns en uppsjö att vÀlja bland vad gÀller matrecept.
Vi har vÀl alla vÄra favoriter i matvÀg.
HÀr nedan Àr nÄgot som jag dÄ och dÄ Àter.


En enkel och nyttig matrÀtt, enligt mig, som jag brukar blanda ihop nÀr jag vill att det ska gÄ fort.

Ingredienser:
 bulgur, sköljda
 persilja, finhackad
 ekologiska tomater
 hackad lök
 citroner enligt smak, fĂ€rskpressad
 extra virgin olivolja
 salt
peppar
nötter efter smak
strö över lite Chia

I stort sett ta vad smaklökarna vill ha i kombinationen av grönt och de som finns omkring Medelhavet













51/365. Sida vid sida, Fotoutmaningen





51/365. Sida vid sida (274)


Nu har det varit riktig vinter under en kortare period sÄ att kommunen har plogat upp en bana ute pÄ sjön.
MĂ„nga som gĂ„r den banan en sĂ„n hĂ€r dag nĂ€r solen skiner. BĂ„de skridskoĂ„kare, hundĂ€gare, utan hund ocksĂ„, motionĂ€rer med stavar, sparkĂ„kare, fiskare m fl. 

HÀr har jag valt att lÀgga vovven och matten lite pÄ vÀnstersidan i bilden sÄ att dom Àr pÄ vÀg in i bilden.











lördag 18 februari 2017

50/365. Dimma, Fotoutmaningen






50/365. Dimma (53)


En morgon dÄ alla fÀrger gick i grÄtt och vitt men fortfarande en del snö kvar.
Dimma ut över sjön, lugnt och stilla i vinden.
RÀtt ok vÀder ÀndÄ.

IgÄr plusgrader och regn och idag Àr den mesta snön försvunnen.
Det var bra att det blev nÄgra vintriga bilder iaf.
Sjön sÄg ut som en blankpolerad skridskobana idag. Ingen snö kvar pÄ isen lÀngre.
Det kan vara fint det ocksÄ nÀr solen skiner och de hus som ligger invid strandkanten speglar av sig pÄ den blanka isen.

Nu börjar jag istÀllet titta efter hur lÄngt stjÀlkarna pÄ vÄrblommorna har skjutit fart.
Visst gör de framsteg allt.












fredag 17 februari 2017

49/365. Oops !, Fotoutmaningen




49/365. Oops ! (237)


Oops ! SÄ hÀr kan det gÄ nÀr jag ska fotografera i mörker och inte har glasögonen med mig och inte riktigt kan lÀsa av knapparna och instÀllningar :-)

Det Àr faktiskt en blÄ Volvo som kommer susande mot mig pÄ vÀgen nÀr jag höll pÄ att fota till ett annat tema för nÄgra kvÀllar sedan. :-)


.

48/365. Tillsammans, Fotoutmaningen







48/365. Tillsammans (320)

De Àr ju ÀndÄ för söta dÀr de sitter tillsammans pÄ en hylla utefter en husvÀgg. Det var en fin utsikt för dem och ett lugnt lÀge.


Kaja (Corvus monedula) Àr en fÄgel i familjen krÄkfÄglar som förekommer över Europa, vÀstra Asien och i Nordafrika. Den Àr huvudsakligen en stannfÄgel, men en del populationer i norr och öster flyttar söderut pÄ vintern. Fyra underarter har identifierats. De utskiljer sig framförallt i fjÀderdrÀktens fÀrger pÄ huvudet och nacken. Carl von Linné var den första som beskrev denna art formellt. Han gav den namnet Corvus monedula. DNA-analys har senare visat att denna art, tillsammans med klippkaja, Àr en tidig förgrening i slÀktet Corvus och eventuellt tillrÀckligt olika de andra för att motivera att de klassificeras som ett eget slÀkte, Coloeus.

Den blir 34-39 cm lĂ„ng och har svart fjĂ€derdrĂ€kt med grĂ„ nacke och distinkt blek-grĂ„ iris. Den Ă€r social och kommunicerar med lĂ€ten. Den lever i en liten grupp med komplex social struktur, i jordbrukslandskap, öppen skog, bergsklippor vid havet och i stĂ€der. Den Ă€r en allĂ€tare som lever pĂ„ det den kan fĂ„ tag pĂ„, mĂ„nga olika sorters vĂ€xtdelar och ryggradslösa djur, liksom avfall som den kan hitta i stĂ€der. Kajan bildar monogama par som bygger enkla bon av kvistar i hĂ„ligheter i trĂ€d, pĂ„ klipphĂ€llar eller pĂ„ byggnader. Den lĂ€gger ungefĂ€r fem Ă€gg som Ă€r blekt blĂ„a eller blĂ„gröna, med bruna flĂ€ckar. Äggen ruvas av honan. Ungarna blir flygfĂ€rdiga fyra till fem veckor efter klĂ€ckningen.




torsdag 16 februari 2017

BOKTIPS


Doften av en man



FörvĂ€ntas skickas ut under vecka 14 frĂ„n ADLIBRIS

Agneta Pleijels nya roman, en fortsÀttning pÄ SpÄdomen, bygger pÄ minnen av den unga kvinna som frÄn 60-talet och framÄt var hon. En omodern etta i Haga i Göteborg och Àmnet litteraturhistoria Àr startpunkten och studierna gÄr bra. Men hur kommer man Ät livets honung? Ryms livet verkligen i litteraturen?

Vad vill mÀnnen? Hur matcha önskningarna som stiger ur deras dröm om kvinnan? Hur ta sig ut ur ett Àktenskap som inte Àr ens eget, utan förÀldrarnas? Det Àr lÀtt att gÄ vilse i allt som Àr outsagt. Men det Àr vad hon vill hitta sprÄk för, i böckerna, i de mÄnga kÀrleksrelationerna, i tilltron och tvivlet pÄ sig sjÀlv.

Hon Àr karsk, ömtÄlig och ensam. Mannen Àr han som mÄste utforskas. FrÄgorna tÀtnar om var grÀnsen gÄr mellan ett du och ett jag, (och mellan kropp och sjÀl). Doften av en man Àr en laddad, vacker och skarp berÀttelse om en ung kvinna som vill forma sitt eget liv och lÀngtar efter att ta sprÄnget och börja skriva.









































































47/365. Familj, Fotoutmaningen






47/365. Familj (72)


En fin liten familj hjortar fick jag beskÄda hÀr om morgonen. Omkring dem fanns nio stycken totalt.

HĂ€r stĂ„r han och vaktar sin familj                                    Bonusbild












onsdag 15 februari 2017

46. Fartens tjusning, Fotoutmaningen





46/365. Fartens tjusning (73)


Det dĂ€r med hastighetsbegrĂ€nsningar i vĂ„rt samhĂ€lle Ă€r lite svĂ„rt för mĂ„nga att rĂ€tta sig efter. 
Det Àr vÀl sÄ tyvÀrr över lag ute pÄ vÀgarna att det gÄr för fort.

tisdag 14 februari 2017

45/366. Snögubbe, Fotoutmaningen





45/365. Snögubbe (290)


BÀst att passa att försöka "ragga" upp en snögubbe sÄ lÀnge det finns nÄgon snö kvar.
Jag hittade en som bodde tillfÀlligtvis sÄ lÀnge det Àr minus i luften pÄ en tomt dÀr jag brukar passera pÄ promenaden.
Inte sÄ mycket fantasi rÀckte till den hÀr gÄngen pÄ temat :-)













mÄndag 13 februari 2017

44/365. BlÄögd, Fotoutmaningen




44/365. BlÄögd (30)


Lite blÄögd kisse kan jag tycka som ger sig ut pĂ„ isen i en Ă„. Som tur Ă€r ingen djup Ă„ och smal Ă€r den ocksĂ„. 

Lite förargliga buskar som var i vÀgen igen nÀr jag skulle fota :-)

En riktig söting :-)










söndag 12 februari 2017

Kaffesugen - Kaffets historia





SĂ„ var det kaffedags igen och vad passar inte bĂ€ttre dĂ„ nĂ€r det Ă€r mulet och grĂ„tt ute som vanligt hĂ€r. För hĂ€r lyser solen med sin frĂ„nvaro men har hört av SMHI att det ska spricka upp och kanske en liten solstrimma kan börja titta fram snart. 

LĂ€ste nyss om kaffets milstolpar som jag delar med mig av.


År 1511, blev det vĂ€rldens första kaffeförbud och det var i staden Mecka, Jemen.

År 1616, Första större lasten med kaffe anlĂ€nder till Europa frĂ„n Arabiska halvön.

År 1699, Europeiska kolonierna runt ekvatorn börjar plantera kaffe.

År 1685, Franske lĂ€karen Sieur Monin uppfinner cafĂ© au lait genom att rekommendera uppkokt mjölk i kaffet.

År 1727, Första kaffeplantan anlĂ€nder till stora kaffelandet Brasilien frĂ„n Franska Guyana.

År 1737, Svensken Carl von LinnĂ© gör första vetenskapliga beskrivningen av kaffeslĂ€ktet Coffea.

År 1802, Franske apotekaren Discroisilles uppfinner kaffebryggaren.

År 1820, Tyske kemisten Friedlieb Ferdinand Runge upptĂ€cker koffeinet i kaffet.

År 1882, Kaffebörsen start i New York.

År 1901, Japanske kemisten Satori Kato i Chicago lanserar ett pulverkaffe lösligt i vatten, föregĂ„ngaren till snabbkaffe.

År 1901, Italienaren Luigi Bezzera konstruerar maskin som bygger pĂ„ espressoprincipen.

År 1906, Tysken Ludwig Roselius fĂ„r det första patentet pĂ„ kaffeinfritt kaffe.


FortsÀttning följer i ett annat inlÀgg.

Ha en fin söndag ni som tittar in hÀr !!






43/365. Återseende, Fotoutmaningen







43/365.  Ă…terseende (361)           

Ett Äterseende med Domherren som jag för nÄgra dagar sedan fotade.....
Han satt visst och vÀntade pÄ mig och i exakt samma buske. Vilken tur jag har haft ! :-)
Visst Àr dom för söta.....?


Den hÀr gÄngen var det inte grenar som skymnde framför honom nÀr jag klickade pÄ kameran.
Han verkade sitta och Àta ett riktigt buffébord i den dÀr busken.
Han har suttit dÀr rÀtt ofta och smaskat pÄ nÄgot. NÀbben brukar vara full av nÄgot gott i gulaktig ton.
Ni ser de runda smÄ kulorna (knoppar) i busken och av dem Àter han.
Domherren har för mitt öga varit en betydligt lugnare fÄgel att fÄ fotografera Àn t ex blÄmesar som Àr betydligt mer "flygiga" av sig.
Det har Àven gÄtt att komma nÀrmare inpÄ Domherren men man fÄr smyga som en indian :-)
Varje gÄng jag har fÄtt nÄgra bilder kÀnner jag mig jÀttenöjd och glad bara just för att fÄ titta pÄ den vackra fÄgeln pÄ nÀra hÄll :-)


Domherre (Pyrrhula pyrrhula) Àr en stor och kraftig fink som förekommer i Europa och Asien, inklusive Kamtjatka och Japan. Den lever frÀmst i barrskog frÄn lÄgland till bergsskogar, gÀrna i granplanteringar, men ocksÄ i gles blandskog med smÄ barrtrÀd och rik undervegetation, eller parker och trÀdgÄrdar. Födan bestÄr frÀmst av frön och knoppar. Domherren kategoriseras inte som hotad.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]
Domherren förekommer i hela Sverige utom pĂ„ högfjĂ€llet. Den ses mest om vintern dĂ„ den gĂ€rna kommer fram till bebyggelse och lockas fram till fĂ„gelmatare. Vanligtvis stannar den i Sverige under vintern, men vissa Ă„r flyttar mĂ„nga till Danmark och Mellaneuropa. BestĂ„ndet i Sverige uppskattas till 250 000–500 000 par.[4]

LĂ€te[redigera | redigera wikitext]
LocklÀtet som sjungs av flygande och sittande fÄglar Àr ett karakteristiskt visslande. Den visslande sÄngen, som Àr svag och hörs frÄn bÄde honan och hanen, Àr uppblandad av knirkande och klagande toner. De Àr goda imitatörer,

Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Domherren försvarar inte sitt revir varför deras sÄng Àr mycket svag och bara Àmnad för partnern. Domherrar förflyttar sig oftast i par och endast sÀllan i grupper.[2] Den upptrÀder skyggt under hÀckningstiden men Àr lÀttare att observera under den övriga delen av Äret. Framför allt pÄ vintern dÄ den kan ses Àta knoppar eller besöka fÄgelbord i trÀdgÄrdar.[2] Domherren finns i barr- och blandskog, gÀrna pÄ fuktig mark med rik undervegetation. Den kan Àven förekomma i stora parker och trÀdgÄrdar. PÄ vintern förekommer den ofta nÀra bebyggelse.[6]
HĂ€ckning och föda[redigera | redigera wikitext]
Boet byggs av tunna grenar, rötter och mossa och placeras i skogstrÀd, oftast unga granar, och hÀckar. Det fodras invÀndigt med grÀs, fjÀdrar och hÄr. Kullen bestÄr av fyra till sex ljusblÄ Àgg med rödaktigt-violetta flÀckar och svarta prickar. Honan ruvar tvÄ till tre gÄnger om Äret mellan april och augusti i ungefÀr tretton dagar. Hanar och honor bidrar lika mycket till utfodringen av ungarna, som Àr brunaktiga till fÀrgen. Ungarna stannar i boet i ungefÀr sexton till sjutton dagar.[2] Domherren blir könsmogen vid ett Ärs Älder och kan bli upp till 18 Är gammal.[6]

Med sin tjocka nÀbb specialiserar den sig pÄ föda frÄn frön, knoppar, bÀr[2], bland annat rönnbÀr, spÀda blad och en del insekter, samt frusna frukter.


HĂ€mtat frĂ„n Wikipedia




lördag 11 februari 2017

42/365. Synlig, Fotoutmaningen





42/365. Synlig (315)



Synlig bakom grenarna......

En stor portion tĂ„lamod behövs för att hitta fĂ„glarna inne i buskarna och nĂ€r de sitter dĂ€r pĂ„ sina grenar flyter de in i fĂ€rgerna och Ă€r svĂ„ra att se. 
Den hÀr lilla pippin gick inte med mindre Àn att fota med grenarna som var ivÀgen men dÄ fick det bli pÄ det hÀr temat som kunde passa kanske......

fredag 10 februari 2017

41/365. I ensamt majestÀt, Fotoutmaningen







41/365. I ensamt majestÀt (151)


Ett ögonblicks möte att vara tacksam för, sen Àr ögonblicket borta men via kameran gÄr sÄna hÀr underbara möten att föreviga.....att visa respekt för djuren och inte gÄ för nÀra och störa dem, hit men inte lÀngre......

Visst Àr han stilig....... ?



Hjortdjuren kÀnnetecknas av att hanarna bÀr horn. Renen Àr den enda art dÀr Àven honorna bÀr horn, dock mindre Àn hanens. Den enda arten i familjen som helt saknar horn Àr vattenrÄdjuret. Hornen anvÀnds av hannarna för att imponera pÄ motstÄndare och under strider för rÀtten att para sig. Alla hornbÀrande djur kan ocksÄ anvÀnda hornen för att försvara sig mot rovdjur. Hornen sitter pÄ ett tappliknande benutskott, rosenstocken, pÄ pannbenet och bestÄr av benvÀvnad. Hornens form Àr avhÀngiga av arten och djurets Älder. Det förekommer enkla stÄngar och komplexa former med förgreningar och skovlar.

Första Äret Àr hornet ogrenat. Andra Äret tillkommer vanligen en tagg som kallas för ögontagg. NÀr hornet fÄr fler grenar kallas den andra i ordningen, frÄn rosenstocken rÀknat, för istagg och den tredje mellantagg. Antalet grenar ökar under djurets levnad men inte nödvÀndigtvis med en om Äret.[1]

NÀr hornen vÀxer fÄr de alla nÀringsÀmnen via ett hÄrigt hudskikt, basthuden, pÄ utsidan. NÀr hornen har fÄtt sin slutgiltiga storlek skrapas huden bort och djuret har inte lÀngre nÄgon kÀnsel i hornen. Efter parningstiden fÀlls [förtydliga] hornen innan de blir nybildade en tid senare. Hos arter med fastlagda parningstider Àr Àven tidpunkten för hornens bortkastning[förtydliga] bestÀmd (hos rÄdjuret och hos ren av hankön pÄ senhösten, hos ren av honkön och andra europeiska arter under senvintern eller vÄren). Hos arter i tropiska omrÄden finns ingen sÀrskild tidpunkt.
TĂ€nder[redigera | redigera wikitext]

Alla hjortdjur saknar framtÀnder i överkÀken. I underkÀken finns tre framtÀnder i varje kÀkhalva. Den övre hörntanden Àr hos arter som saknar horn eller har smÄ horn (vattenrÄdjur, muntjak) förstorade och synliga utanför munnen. Hos de andra arterna Àr denna hörntand förminskad eller obefintlig. De undre hörntÀnderna liknar framtÀnder. I varje kÀkhalva finns tre premolarer och tre molarer. PÄ sÄ sÀtt Àr tandformeln 0/3 0-1/3 3/3 3/3, sammanrÀknad alltsÄ 32 till 34 tÀnder.
KroppsbehÄring[redigera | redigera wikitext]

I kyliga klimat skiftar hjortdjurens kroppsbehĂ„ring (fĂ€ll) efter Ă„rstiden. VinterfĂ€llen Ă€r generellt mörkare Ă€n sommarfĂ€llen. VinterfĂ€llens hĂ„rstrĂ„n Ă€r ihĂ„liga och kraftigare Ă€n sommarfĂ€llens, men de Ă€r samtidigt skörare. ÖvergĂ„ngen frĂ„n sommarfĂ€ll till vinterfĂ€ll sker i Norden gradvis under september/oktober. I maj/juni fĂ€lls vinterfĂ€llen. Detta sker vanligen flĂ€ckvis och hjortdjuren kan under denna period ge ett luggslitet intryck.
Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Familjen förekommer i Eurasien samt i Nord- och Sydamerika. I Afrika finns hjortdjur bara norr om Sahara. Dessutom Àr hjortdjur inplanterade i Australien, Nya Zeeland[2], Nya Guinea och nÄgra öar i Karibien. I Sverige förekommer arterna dovhjort, kronhjort, ren, rÄdjur och Àlg. Vitsvanshjorten som hÀrstammar frÄn Nordamerika blev 1934 införd i Finland och förekommer nu Àven i Sveriges nordöstra delar. I Danmark finns förvildade sikahjortar.

Hjortdjur lever i flera olika regioner och biotoper. De förekommer i öken, stÀpper, trÀskmarker, skogar och i den arktiska tundran.


Hjortdjur i kulturen[redigera | redigera wikitext]

I mytologin och kulturen förekommer ofta hjortdjur. MĂ„nga teckningar i grottor frĂ„n Ă€ldre stenĂ„ldern (paleolitikum) visar bĂ„de personer och djur med horn. I keltisk mytologi Ă€r Cernunnos en figur som tolkas som "hjortgud", en gestalt som förekommer Ă€ven i andra religioner. I den grekiska antiken var alla hjortdjur som tillhörde jaktgudinnan Artemis helgade. NĂ€r Agamemnon dödade en av Artemis hjortar blev det vindstilla och den grekiska flottan som skulle avsegla till Troja fick vĂ€nta i hamn tills det att Agamemnon offrat sin dotter Ifigenia till jaktgudinnan. Ett annat helgat hjortdjur var den kerynitiska hinden med gyllene horn som levde i Arkadien. Herakles tredje uppgift var att fĂ„nga djuret levande. Även i nordisk mytologi förekommer hjortdjur, till exempel betar fyra hjortdjur pĂ„ knoppar och blad frĂ„n vĂ€rldstrĂ€det Yggdrasil.

I bibliska sammanhang förekommer hjortdjur i psaltaren 42:2 – "som hjorten trĂ€ngtar efter fĂ€rskt vatten, sĂ„ trĂ€ngtar min sjĂ€l efter dig, min Gud". I olika berĂ€ttelser om helgon existerar hjortar med krucifix bland hornen, till exempel i texter om Eustachius (en av de fjorton nödhjĂ€lparna) och om Sankt Hubertus.

Utanför Europa upptrÀder hjortar bland annat i Shinto, dÀr de Àr gudomliga budbÀrare. DÀrför hölls hjortar vid Shintotemplen Kasuga-Taisha. I indianernas mytologi förekommer huvudsakligen vapiti som symbol för saktmod och tacksamhet.

torsdag 9 februari 2017

EfterrÀttsdags a la Italia





EfterrĂ€tter Ă€r livets krydda om man sĂ€ger sĂ„.....iaf för en gottegris 😄
En lite annorlunda efterrÀtt som har italienskt ursprung.

Vi prövade det i helgen och hÀr Àr ingredienserna.

1,5 dl vaniljglass, i kulor
Ringla över lite Zeta Dessertolivolja citron eller apelsin
Strö över lite havssalt

Gissa om det smakade gott...


Önskar er en fin fortsatt dag !











40/365. DjÀrvt, Fotoutmaningen







40/365. DjÀrvt (54)


DjÀrvt att gÄ fram och visa sig....
Nu var det bara jag som kom med hund och kamera ........   😊

onsdag 8 februari 2017

39/365. Spegling, Fotoutmaningen






39/365. Spegling (296)


Det ryms sĂ„ mycket i en hunds vackra blick - kĂ€rlek, tillgivenhet, vĂ€rme, trohet, klokhet, ingen ondska, inga hĂ€mndbegĂ€r, ingen elakhet, bara godhet 💓💓💓
Vi lÀr hundar mycket och vi borde lÀra av dem ocksÄ......

Jag hade suttit och redigerat ett nytaget foto pĂ„ den kĂ€ra vovven och jag ville sĂ„ gĂ€rna fĂ„ med hennes snĂ€lla, godmodiga, vackra ögon i ett tema. Men hittade inget tema som passade tyckte jag. 
SĂ„ helt plötsligt sĂ„ kommer jag pĂ„ det nĂ€r jag sitter och scrollar pĂ„ alla teman. Temat spegling sĂ„ klart, för jag ser mig sjĂ€lv i hennes ögon dĂ€r jag stĂ„r och fotar henne ! :-) 

Den hĂ€r upplevelsen gillar jag med fotoutmaningen, att temabilden blir nĂ„got helt annat Ă€n det man tĂ€nkt sig frĂ„n början. 

Spegling hade jag först tĂ€nkt att fota av en vattenspegling i sjön t ex. 

tisdag 7 februari 2017

mÄndag 6 februari 2017

37/365. StÀllning, Fotoutmaningen






37/365. StÀllning (308)


TV-antennen duger bra som stÀllning för en pippi-fÄgel som vill kolla lÀget sÄ dÀr frÄn ovan och soligt var det ocksÄ
😊






söndag 5 februari 2017

36/365. DÄligt gömstÀlle, Fotoutmaningen







36/365. DÄligt gömstÀllet (58)



Det var rÀtt lÀtt att se gömstÀllet för den hÀr sötingen, men visst naturen Àr fantastisk som gör att fÀrgerna ÀndÄ kamouflerar djuren sÄ pass bra. FÀrger i harmoni med varandra.

Ser ni öronen och det lilla huvudet bakom frontfiguren som gömmer sig dĂ€r ? 💓


lördag 4 februari 2017

Bokrecension "VĂ€nd dig inte om", Tove Alsterdal








Recension av boken "VÀnd dig inte om" av Tove Alsterdal. Hennes fjÀrde roman.

Ett stort tack till Bokförlaget Lind & Co

Författare: Tove Alsterdal
SprÄk: Svenska
Utgiven: 2016-08
Formgivare: Niklas Lindblad
ISBN: 9789174616002
Förlag: Lind Co
Antal sidor: 411

Om författaren:
Tove Kerstin Alsterdal, född 28 december 1960 i Malmö, Àr en svensk journalist, dramatiker och författare av framför allt deckare, men Àven manuset till filmen "SÄ olika" och radions julkalender, "SnÀlla Py". Hon Àr dessutom Liza Marklunds redaktör.
Hon har rötter i Tornedalen och VÀrmland, men Àr uppvuxen i Stockholmsförorten Jakobsberg.

Böcker som hon gett ut Àr: "LÄt mig ta din hand", "I tystnaden begravd", "Kvinnorna pÄ stranden".

Handling:
En gÄng var Beckomberga ett av Europas största mentalsjukhus. Nu har spÄren av det förflutna suddats ut och exklusiva bostÀder byggs i den gamla parken. Svante Levander Àr en av dem som flyttar in i idyllen, tillsammans med sin nya kÀrlek.
PÄ vÀg hem frÄn affÀren blir han knivhuggen till döds. Eva, hans före detta hustru, har följt efter honom den kvÀllen och grips, misstÀnkt för mord.
Bara en person kan vittna om vad som hÀnde, en utlÀndsk kvinna som satt utanför butiken och tiggde, men hon Àr spÄrlöst försvunnen.
NÀr nÄgra smÄpojkar finner rester av mÀnskliga kroppar i nÀrheten av mordplatsen exploderar rÀdslan.Det förflutna visar sig vara nÀrmare Àn nÄgon kunde tro.

Mitt betyg:
3+/5

SÄ hÀr tyckte jag om boken:
Med iver började jag lĂ€sa boken eftersom Tove Alsterdals tidigare böcker inte gjort mig besviken. 
Boken speglar en del av nutidens samhÀlle och Àr inte enbart en fantasifull deckare utan det finns en mörk verklighet ocksÄ i den.
Jag tycker det Àr bra att hon tar med om dagens samhÀlle dÀr tiggeriet Àr ett faktum och att man fÄr följa med pÄ resan som huvudpersonen gör till RuÀnien sÄ att man fÄr en liten inblick och bakgrund i dess problematik. Det blandas in en liten del av bÄde politik, historia och samÀlle i boken som hon vÀver samman pÄ ett bra sÀtt.
Boken Àr skrÀmmande aktuell dÀrför att flyktingströmmarna Àr ett faktum och att tiggarna lever under svÄra förhÄllanden.
Genom att jag bott i Stockholm och kÀnner vÀl till omrÄdet Beckomberga, som pÄ den tiden tog hand om mentalpatienter och omrÄdet klingade för utomstÄende nÄgot negativt, tycker jag mig kunna se och uppleva omvandlingen i dess samhÀlle dÀr, genom författarens beskrivning.
Boken Ă€r stark och Tove Alsterdal skildrar mĂ€nniskors rĂ€dsla för det frĂ€mmande pĂ„ ett vĂ€ldigt tydligt sĂ€tt.
Den hÀr boken Àr en bladvÀndare.



.







35/365. Titta in i kameran !, Fotoutmaningen




35/365. Titta in i kameran ! (321)















fredag 3 februari 2017

34/365. VÄrkÀnsla, Fotoutmaningen







34/365. VÄrkÀnsla (355)



Videkvistar och Ranunkel Àr för mig vÄrkÀnsla och lÀngtan efter vÄren.
Hoppas pĂ„ en tiiiidig vĂ„r ! 😊